Det här är lätt det värsta jag varit med om. Till och med värre än vad jag kunde föreställa mig. Jag mår alltid dåligt inför prov/duggor/tentor. Men det brukar komma kvällen innan..

Nu har jag mått dåligt hela veckan.. och ikväll har det varit hemskt. Min mage har uppror och jag sitter hela tiden och kämpar för att inte gråta.

Dagens tips: läs ALDRIG kursen etik. "ja men låter slapp" tänkte jag. pucko. tusen gubbar man ska kunna, årtal, kunna skilja på 154 former av egoisk, utilitarism osv.. kan du? nej tänkte väl det. Finns nog ingen vettig människa som kan ens lite av detta. Ångrar så grymt jag tog kursen och funderar allvarligt på att skippa duggan och skita i att jag får betala tillbaka CSN. Skulle kunna skippa jäävligt mkt bara jag slapp göra duggan på torsdag. Det känns som jordens undergång, fast tro mig jag fattar det inte är så. Detta är mest jobbigt för mig för jag hatar att misslyckas med saker. Misslyckas jag med något känner jag mig dålig, otillräcklig, kass, värdelös, dålig student, korkad, efterbliven you name it. Jag klarar inte motgångar, och jag vet jag borde försöka lära mig. Men jag blir så trött för jag ger verkligen allt just nu och jag är förbannat rädd jag inte lyckas.

Min eric sa på telefon idag somvanligt du kommer klara det. Haha jaså sa jag.. hur fan vet DU det? du har ingen jävla aning om vad jag kan / inte kan (visst är jag trevlig). Jag hatar när folk säger det, som inte har förhört mig. För de vet inte, de ska bara vara positiva. Eller vad de kallar det. Jag kallar det press.

Jag har sån sjuk press på mig själv att jag ska klara allt jag tar mig för, inte hoppa av kursen, inte kugga på tentor, inte få komplettering på arbeten. Får jag det rasar jag. Det är rätt ironiskt faktiskt för egentligen har jag bra självförtroende. Jag vet att jag är sjukt duktig på massa saker och jag tar för mig och gillar att visa framfötterna. Men just när det inte känns som man räcker till så faller jag som ett korthus. Rakt rakt ner... speciellt nu när man verkligen försöker. Då ÄR man ju dålig om man inte klarar det. Hade jag inte pluggat, då kan jag ta en motgång. Men att inte plugga är inte min grej. Jag satsar alltid allt.. och förväntar mig att vinna allt tillbaka....

Sen har vi detdär med andras press.. Min mamma är supersöt, men jag vet hon förväntar sig att jag ska klara det. För det brukar du ju..som hon sa förut idag. Javisst. men alla kurser är inte lika. Alla tentor ser inte lika ut. Det känns som hela världen bara står bredvid o glor o tänkter fan de går nog.. men tänk om det inte gör det? vad säger ni då?

Jag måste få lite sömn inatt, annars överlever jag inte morgondagen. Jag hoppas de håller lite mer käften inatt annars skenar jag fan upp o slår på dörren och hotar och polisanmälla dem. Nej jag skojar inte. Jag vågar. lätt.

Nu ska jag försöka att gå o lägga mig istället. en ny dag imorgon.

Nu känns det lite jobbigt att ha öppnat sig såhär mkt.. för er.. som jag inte ens vet vilka ni är eftersom när man skriver frågor så vågar ingen jävel kommentera.. ni suger =P

Godnatt