It´s so hard
Det känns som om jag är på ett moln och ser ner på mig själv. På mig och det liv jag har. Det liv jag har valt att ha. När tårarna rinner vet jag att jag har mig själv och skylla och det bara är jag som kan rädda mig från allt... men jag ser ingen utväg bara väggar som kommer närmare och närmare mig tills jag inte längre får luft.
� jenny
Men gumman, hör av dig om jag kan göra nåt!! Hade en likadan dag igår. Bara omåttligt ledsen. Men men, thats life! Puss
Trackback